Trots vinterkyla har jag hittat några daggmaskar i min minikompost i mitt numera soluppvärmda uterum. Inomhus har jag tills nu haft tillgång till färsk grönkål i storkrukor hela vintern. Bladen skördade jag alltefter nerifrån, men nu är även den sista slut. Därefter har jag ryckt bort rot och stam och vid grävandet såg jag plötsligt ganska så feta daggmaskar som vaknat till liv nu när temperaturen är mer än bara några grader.

De senaste veckorna har jag finhackat köksavfall medels matberedaren och blandat upp med näringsfattig gamjord från krukväxterna. Efter vintervila behöver även maskarna lite gott att äta och blandningen verka uppskattas: med andra ord har jag redan en levande kompost inomhus. Har siktat små röda ungmaskar!!

Mitt köksavfall hamnar annars ute i en övertäckt låda, det fryser ihop och tinar inte förrän i mitten av maj. Här i Umetrakten ligger en halvmeter snö och än är inte vintern över. Därför känns det extra roligt att mata på maskkomposten inne och känna av spirande liv i jorden.
 
         
     

Otroligt skönt att slutskörda grönkålen i mitt inglasade uterum där vårdagar kan njutas i gassande sol eller mulna grådagar. Solen är nu så stark att det blir mycket varmt, rummet är inte längre helt utkylt. Men nätterna är ännu kalla, en fläkt med timer en gång i timmen får blanda luften. Har plockat bort fönsterisoleringen mot söder och rummet badar i ljus, på norrsidan får frigoliten vara kvar till efter påsk. Närmast kan jag redan skörda smörgåskrassen som jag sådde i en kruka där grönkål växte tidigare. Rucola är också på väg, kanske om två veckor-

På sensommaren grävde jag upp cirka 15 grönkålstånd och planterade de i större krukor, i baljor och hinkar där de snart fortsatte att växa. Hälften fick pryda husets skyddade entré innan frostattackerna krävde sen skörd, resten förvarade jag i kuvösen. Har alltså kontinuerligt kunnat njuta av färska grönkålskvistart! Inomhus fortsatte kålen att växa, dock mycket långsamt då det var mörkt och kallt. Toppade plantorna efter jul, då kom de små sidoskott.
 
De sista två tappra grönkålsplantor var på väg att gå i blom nyss, men nu blir de äntligen säsongens sista sallad.
 
 
 
Mitt bästa recept är en grönkålssallad : finhacka bladen, ytterst lite dessing med något surt o sött (ex. vinäger o honung), obs. ingen olja, men rostade solrosfrö som ger stinget i denna supergoda sallad. Det kryllar av nyttighet!
 
Ett annat jättegod grönkålanvändning tillämpar jag kring jul. Då friteras grönkål – utan skaft- i het kokosolja så det blir frasigt, fettet får droppa av innan den kryddas lätt med en blandning finmald socker+saltblandning. SUPER
 
grönkål, friterad,
 
 

Häromdagen kliade som mest i mina gröna fingrar. Då stoppade jag ner två pumpafröer i en kruka med jord, bara för att kolla om var dugliga…. Dessa har legat framme en skål i minst två år, helt öppet – och kraften finns kvar. Det är så mäktigt att se hur de första hjärtbladen bryter igenom, hur de sträcker sig och är gröna efter ett dygn!! Växtkraft i det späda!!!

Under vår och försommar hinner man inte vara såååå nära eftersom det är så många spirande skott, då är det bara att hinna sköta allt. Ska nu även göra groningsPROV med morotsfröna, har fått olika frösorter som min kompis kom med, dock ett utgånget datum sedan tio år.

Om jag sår tjugo fröer av varje för bedöma om de har kraften kvar. Då vet jag hur de ska förbrukas: så lagom glest (ett och ett), eller ’tjockt’ för att ha kvar glädje av de numera sällsynta sorterna. Vid bra förvaring håller fröer i många år! Då blir det lönt att köpa yrkesodlarfröer i större volym för att få hyfsat pris. Att välja ut nya fröer inför trädgårdssäsongen är som att köpa sig vinstlotter! Tanken på vilken glädje storvinsten ska ge. Många blir beskvikna då det istället blir ogräs, som inte hinns…..

Jag har inte de bekymren. Jag vet att tajma både förarbete, sådd och skötsel i tidigt stadium så småplant slipper stress, inte lätt att vara PREMATUR! (plantstress: för lite ljus, temperaturvariation, för torrt, för trångt, ingen plats för rötterna, konkurrens, för lite eller för stark näring)

Nu ska jag mumsa i mig pumpaskottens klorofyll. Fler pumpafröer sår jag först i mitten av maj, en planta per kruka. De kan sättas på komposthögen när risk för nattfrost är över någon gång före midsommar. Under augusti och september växer rankorna så det knakar! Ett enda frö kan ge flera kilos skörd, vill säga OM kommande sommar blir bra!
 
19 Februari - ännu allt för tidigt att förbereda odlingssäsongen mer än så här
'Claras underbara', FRÖER, hjärtblad, prematurplanta, provsådd, pumpafrö, vinstlott, yrkesodlarföer,
 
...Alltid spännande med en runda på returmarknaden, secondhand eller ’Loppis’. Att ögna på gårdagens överkonsumtion…. så ofantligt mycket mer eller mindre begagnad det finns! Det är hippt att hitta där - så även att lämna… bli av med sitt nu obrukbara. Oftast är detta ’sociala företag’, de har stora lager och har anställda som behöver ’komma i arbete’, så kallat FASan 3, något regeringen gillar. ..
.
Ja, dessa VälGörenhetskoncerner kan ha nästan hur många personer som helst som ska jobba där för sitt ’socialbidrag’. Då behövs ingen anställda med vettig lön. Rätt eller fel? .
.
Att handla begagnad där blir egentligen en gåva till VGkoncern samtidigt som ett möte med de o-anställda, de som måste fynda. Tidigare fungerade cash till välgörenhetens insamlingsbössor (till välbehövliga hjälpinsatser). Idag köper vi istället avlagda ting. Inget fel med återbruk, ja - att ta tillvara är visst bra!!!  Så länge det handlar om kvalitet som håller ett varv till. Dock så mycket skräp samt också fläckigt, skamligt som ligger till återförsäljning! Hur mycket säljs verkligen av allt detta?
.
Och andra tycks ge sin ’välgörenhetsgåva’ då de lämnar ifrån sitt överflöd. Minns en herre som kom till Röda Korset med  julgåvan: en plastkasse full med fruns samlade stickprojekt som inte blev slutförda. ”Tackar” sa de
 
. Fler tankegångar kring sociala företag och Väl-gör-en-het ska följa!
Loppis, returmarknad, sociala företag, välgörenhet, överkonsumtion,