Otroligt skönt att slutskörda grönkålen i mitt inglasade uterum där vårdagar kan njutas i gassande sol eller mulna grådagar. Solen är nu så stark att det blir mycket varmt, rummet är inte längre helt utkylt. Men nätterna är ännu kalla, en fläkt med timer en gång i timmen får blanda luften. Har plockat bort fönsterisoleringen mot söder och rummet badar i ljus, på norrsidan får frigoliten vara kvar till efter påsk. Närmast kan jag redan skörda smörgåskrassen som jag sådde i en kruka där grönkål växte tidigare. Rucola är också på väg, kanske om två veckor-

På sensommaren grävde jag upp cirka 15 grönkålstånd och planterade de i större krukor, i baljor och hinkar där de snart fortsatte att växa. Hälften fick pryda husets skyddade entré innan frostattackerna krävde sen skörd, resten förvarade jag i kuvösen. Har alltså kontinuerligt kunnat njuta av färska grönkålskvistart! Inomhus fortsatte kålen att växa, dock mycket långsamt då det var mörkt och kallt. Toppade plantorna efter jul, då kom de små sidoskott.
 
De sista två tappra grönkålsplantor var på väg att gå i blom nyss, men nu blir de äntligen säsongens sista sallad.
 
 
 
Mitt bästa recept är en grönkålssallad : finhacka bladen, ytterst lite dessing med något surt o sött (ex. vinäger o honung), obs. ingen olja, men rostade solrosfrö som ger stinget i denna supergoda sallad. Det kryllar av nyttighet!
 
Ett annat jättegod grönkålanvändning tillämpar jag kring jul. Då friteras grönkål – utan skaft- i het kokosolja så det blir frasigt, fettet får droppa av innan den kryddas lätt med en blandning finmald socker+saltblandning. SUPER
 
grönkål, friterad,
 
Om jag räknar efter så är det bara ett halvt år sedan augusti – september. Då skördade jag det som nu finns kvar i skafferiet, kyl och frys. Det kommer även att räcka ett halvt år till! Odlingssäsongen här i norr startar i april. I maj brukar sådden vara avklarat – inklusive förkultivering av frostkänsliga grönsaker. Sedan plantering kring midsommar, och eventuell ogräsrensning. Redan till midsommar finns primörer!!

Under juli är det vattning som gäller och luckring av jorden. Då börjar bärskörden, de första grönsakerna blir skördeklara. Augusti mognar det för fullt, september ska var skördemånad.

I mitt skafferi finns potatis, morötter, palsternackor, jordärtskockor, lök! Samt årets mjölksyrade inläggningar (rödbetor, morötter och surkål. I mitt uterum finns ännu fräsch grönkål som sträcker på sig och växer i vårljuset. I de krukor som jag använde till grönkålsstånd tidigare har jag sådd smörgåskrasse och rucola.

I kylen finns bara det som behöver minimal differens i kyltemperatur, mitt kallskafferi inomhus är fantastisk kall fram till april.Frysen är fylld med egna bär som är till smoothi varje morgon: jordgubbar, smultron, havtorn, krusbär, svarta vinbär, fryst flädersaft. Vilken lyx! Dessutom några lådor fulla med olika sorters bönor från trädgården, sockerärtor, spenat, mangold mm.       Förutom mycket annat gott!

Bra med lite inventering! Att ha överblick så jag vet hur jag ska hushålla de närmaste 6 månader.
odlingssäsongen, surkål, sådd,
 
...Alltid spännande med en runda på returmarknaden, secondhand eller ’Loppis’. Att ögna på gårdagens överkonsumtion…. så ofantligt mycket mer eller mindre begagnad det finns! Det är hippt att hitta där - så även att lämna… bli av med sitt nu obrukbara. Oftast är detta ’sociala företag’, de har stora lager och har anställda som behöver ’komma i arbete’, så kallat FASan 3, något regeringen gillar. ..
.
Ja, dessa VälGörenhetskoncerner kan ha nästan hur många personer som helst som ska jobba där för sitt ’socialbidrag’. Då behövs ingen anställda med vettig lön. Rätt eller fel? .
.
Att handla begagnad där blir egentligen en gåva till VGkoncern samtidigt som ett möte med de o-anställda, de som måste fynda. Tidigare fungerade cash till välgörenhetens insamlingsbössor (till välbehövliga hjälpinsatser). Idag köper vi istället avlagda ting. Inget fel med återbruk, ja - att ta tillvara är visst bra!!!  Så länge det handlar om kvalitet som håller ett varv till. Dock så mycket skräp samt också fläckigt, skamligt som ligger till återförsäljning! Hur mycket säljs verkligen av allt detta?
.
Och andra tycks ge sin ’välgörenhetsgåva’ då de lämnar ifrån sitt överflöd. Minns en herre som kom till Röda Korset med  julgåvan: en plastkasse full med fruns samlade stickprojekt som inte blev slutförda. ”Tackar” sa de
 
. Fler tankegångar kring sociala företag och Väl-gör-en-het ska följa!
Loppis, returmarknad, sociala företag, välgörenhet, överkonsumtion,